Tre frågor till Marting Engberg som är aktuell med Den röda pojken

Tre frågor till Marting Engberg som är aktuell med Den röda pojken

Grattis till nya boken! Kan du berätta lite om den?
– Det är en roman som utspelar sig dels i mitten av 80-talet, dels i samtiden. Vi får följa ett antal personer som bor på en mindre ort, och vad som händer när deras liv hakar i varandra. Det finns en central händelse där en vuxen person griper in i några barns lek. Det (våldsamma) nedslaget får sedan konsekvenser och leder fram till en tragedi som trettiofem år senare fortfarande påverkar dem som var inblandade, på olika sätt. Det handlar rätt mycket om vilka vi var, vilka vi blev och hur det blev som det blev. Och vad vi minns och vad vi inte minns av det som hände.

Hur föddes idén och hur har det varit att skriva den?
– Den föddes aldrig, den växte fram ur sitt eget huvud… Den här romanen bestod från början av ett antal berättelser som under arbetets gång fått växa samman. Och flera av de spåren hängde från början samman med det som blev min förra roman, En enastående karriär, annat skrevs vid sidan av. Men detta är en mycket annorlunda roman jämfört med den förra, varmare vill jag påstå. Och innehåller fler röster. Vilket har varit roligt att få skriva. Att inte bara vara begränsad till en berättelse. Annars har det tagit en evinnerlig tid att skriva den… En del har jag skrivit på i nio år, tror jag, men det var först för ett år sedan saker och ting började falla på plats.

Hur fungerar kreativitet för dig i vardagen?
– Jo, tack bra, höll jag på säga, eftersom det trots allt blir böcker så småningom. Medan det pågår är jag ofta frustrerad över att skrivtiden blir så kringskuren av allt som måste funka i vardagen, som brödjobb, hämta barn och laga middag etc. etc. etc. Men det är ju svepskäl, jag vet ju att den där drömmen om oavbruten skrivtid aldrig är så fantastisk som det är lätt att föreställa sig att den ska vara när den inte finns.

Boken är utgiven av Norstedts
Foto: Emelie Asplund