UNESCO City of Literature – Ett steg närmare

UNESCO City of Literature – Ett steg närmare

Göteborgs kommun har nu bestämt sig för att gå vidare med ansökan om att bli en UNESCO City of Literature och Stadsledningskontoret håller i trådarna. Det förberedande arbetet inkluderar nätverkande mellan litterära aktörer både lokalt, regionellt och internationellt.

”Vi har fått påhejning från grannländernas litteraturstäder som redan tillhör nätverket: Lillehammer som är UNESCO litteraturstad sedan 2017 och Reykjavik som kom med redan 2011”, säger Författarcentrum Västs ordförande Kristín Bjarnadóttir. Hon besökte Lillehammar den 31 maj för snart två år sedan, då det var folkfest vid Sigrid Undsets historiska hem Bjerkebæk, och officiell invigning av litteraturstaden med kulturchef Olav Brostrup Müller som värd.

Då lät det så här i hans välkomsttal:

Det finnes ingen bedre måte å møte verden på enn gjennom fortellinger. Bøkene gir oss verktøy til å sette oss inn i hvordan de andre har det, på andre steder og til andre tider – slik Sigrid Undset gjorde med sine bøker. Vår oppgave er å aldri få nok med oss selv, men tvert imot jobbe for å komme tettere på andre mennesker for å se hvordan de tenker og har det. Bøkene hjelper oss med det.”

Vi ville höra hur det har gått sedan dess, hur arbetet ser ut i dag och vilka som är de största vinsterna med att vara UNESCO litteraturstad enligt Lillehammers kulturchef och ledare av Litteraturstaden. Olav Brostrup Müller har bakgrund inom litteraturen, själv författare och journalist, men sedan 2017 stadens kulturchef och så nu ledare av Litteraturstaden. I dag menar han att det att vara medlem i UNESCOs nätverk av litteraturstäder är som att få nycklarna till ett stort labratorium fyllt med idéer, modeller och erfarenheter som man kan låna. Ta del av intervjun i sin helhet här nedan.


Lillehammer Unesco City of Literature – intervju med Olav Brostrup Müller

Hur har det i stort gått för er de första åren som UNESCO City of Literature?
Da vi ble utpekt som Skandinavias første UNESCO-litteraturby i 2017, følte vi enorm stolthet. Lillehammer har bare 28.000 innbyggere, men ble tatt opp i nettverket sammen med millionbyer som Seattle, Québec, Milano og Durban. Møtet med det internasjonale nettverket har vært veldig positivt, med mange og det er stor interesse der ute for den nordiske modellen og vår måte å drive litteratur- og kulturpolitikk på. Samtidig har det tatt tid å organisere arbeidet: Vi har brukt tiden på å bygge opp selve kontoret, skrive handlingsplaner, sikre finansiering og ansette folk. Hjemmesidene er fortsatt ikke ferdige. Det tar 2-3 år å komme i gang ordentlig, og vi skulle gjerne ha sett at vi hadde kommet lenger og hatt flere ressurser. Samtidig må man tillate seg å tenke at dersom denne statusen er noe vi skal ha nytte av i mange tiår framover, så er det ok å bruke litt tid på å få rett start.

Vad har varit de största vinsterna? 
Å være medlem av UNESCOs litteraturby-nettverk er som å få nøklene til et stort laboratorium, fullt av ideer, modeller og erfaringer man kan rappe (altså stjele, på svensk: sno?). At vi fikk UNESCO-status har også vært en øyeåpner for lokalpolitikerne våre, nå gjenstår det bare å få dem til å finansiere satsningen enda bedre. Likevel tror jeg den største gevinsten ikke handler om penger, men om hva som skjer når sterke fagmiljøer går sammen: Det var seks sterke, lokale kulturinstitusjonene som stod bak Lillehammers litteraturby-søknad. Vår UNESCO-status gir oss en unnskylding til å fortsette å møtes,  og vi samarbeider nå på en helt annen måte enn vi gjorde før – men det ubrukte potensialet er fortsatt stort.   

Vilka projekt har ni på gång inom den första fyraårsplanen (lokalt och internationellt)? 
Første prosjekt var «Sport fortalt» (aka «Sport Stories»), Norges første kulturfestival om sport – som vi arrangerte i november 2019. Dit kom blant annet Lena Andersson for å snakke om skjønnheten i langrennssporten og fem-milens tragiske utvikling. Komboen kultur og idrett er naturlig i en olympisk by som vår. I tillegg var det en interessant måte å bringe litteraturen ut til folket på, og et effektivt verktøy for å bringe særlig menn inn på biblioteket. I mai skulle egentlig Den internasjonale forleggerforeningen (IPA) hatt sin verdenskongress på Lillehammer, men den ble avlyst på grunn av koronakrisen. At IPA valgte å komme til Lillehammer, og ikke Paris eller New York, har også med vår rolle som UNESCO-by å gjøre. Ellers jobber vi nå mye mer systematisk med FNs bærekraftsmål (SDGs), ikke bare innenfor UNESCO-satsningen, men også i alle deler av kommuneadministrasjonen. Her har vi også et sterkt fokus på lesekyndighet (literacy) og demokratiforståelse.    


FAKTA: Unesco Cities of Literature

UNESCOS Cities of Literature är ett globalt nätverk bestående av städer med djuplodat intresse för litteratur och litterär konst. Utmärkelsen ger städerna en stark profil internationellt och blir både en kvalitetsstämpel samt en katalysator för att främja, stärka och utveckla litteraturens roll och ställning i samhället.

Litteraturstad är ett begrepp inom Unescos program Unesco Creative Cities Network, som lanserades 2004 för att främja samarbete mellan städer som använder sig av kreativitet som viktig faktor för sin stadsutveckling.

Unesco utnämner med några års mellanrum ett antal nya litteraturstäder. Vid årsskiftet 2018/2019 fanns 28 litteraturstäder i 23 länder. Två av dessa är inom Norden: Lillehammer och Reykjavik.